Måste

Sitter och funderar. Känner mig nere som alltid. Borta och ingenting. Måste börja vara med folk jag tycker om. Träffa Amandus mer, träffa Julia och Amanda och Jonas.
Så fort jag kan ska jag bryta med alla de som gör att jag tvekar att åka till stan.
Jag ska tvinga alla att ha nattpicnicar. Jag ska tvinga dem att gå långa promenader och ta grupp kort. Jag ska få dem att göra saker med mig. Så jag slipepr vara så ensam. För det är vad jag är nu. Ensam. Visst jag har Sofia och hon är underbar men jag känner mig så himal ensam. För det är ingen som ringer. Det är ingen som skickar brev. Det är ingen som vill dela alla sina hemligheter med mig.
Jag är så fruktansvärt ensam och jag hatar det så.
Måste sluta fundera. Måste sluta tänka och grubbla och gråta. Måste måste måste.
Måste flytta, börja leva sluta må såhär sluta tänka, bli förvirrad. Måste så mycket och orkar ingenting.
Måste börja sluta nu. Måste glömma, och förlåta. Framför allt.

Måste hitta mig själv innan hösten kväver mig.